Hört talas om Shane Battier?
Statistiken ger inte alla svaren
Som många andra kastar jag mig girigt över statistikblanketten efter varje match jag ser och inte minst efter de matcher jag inte ser, men precis som många andra har jag funderat mycket över statistikens reliabilitet och validitet inom idrott i allmänhet och basket i synnerhet. De sista 20 åren har idrottsvärlden fullkomligt exploderat i statistikfrossa, men vad säger all denna information oss? Låt oss lämna reliabilitetsaspekten, för den kommer alltid att variera på grund av den mänskliga faktorn, och låt oss ägna oss åt validiteten. Om vi tror att vi får alla svaren genom att titta på statistiken så lurar vi oss själva. Ta t ex en match man inte har sett. Man kan stirra sig blind på statistikformuläret utan att bli klokare tills man får höra av någon som var där att den och den gjorde en kanonmatch, trots att vi inte kunde läsa ut det av blanketten. Det här säger oss att vi saknar kunskap om hur vi ska värdera spelet och spelarna, och deras betydelse. Rättare sagt, vi har inte all kunskap vi skulle vilja ha för att ta rätt beslut. Framför allt kan vi inte omsätta det vi ser i statistiska fakta.
Rockets inne på ett nytt spår
Jag läste häromdagen en artikel i The New York Times som Dan Larsson från Solna tipsade mig om (tack Dan), och som handlar om precis de här sakerna. Artikeln är skriven av journalisten och författaren Michael Lewis. I centrum för berättelsen står NBA laget Houston Rockets och en av lagets spelare, Shane Battier.
Det Rockets har gjort är egentligen att "gå utanför boxen" och på initiativ av ägaren Leslie Alexander försöka omvärdera själva spelet och hitta in på ett vinnande spår. Precis som alla andra kloka ledare insåg Alexander, när motgångarna var som störst, att man måste göra något nytt, på något nytt sätt, för att skapa framgång. Alla data fanns någonstans och datorerna för att analysera dem fanns. Nu gällde det bara att analysera på ett annat och mer progressivt sätt än tidigare.
Ägaren tillsatte ett helt nytt team för uppgiften och den som valdes för att leda jobbet var unge Daryl Morey som var anställd av Bosten Celtics och mer specifikt arbetade med att hitta nya metoder för att värdera spelare, ett arbete som han nu fick möjlighet att utveckla i en större skala i Houston Rockets.
Att hitta rätt spelare
Exakt vad Morey och hans stab gör, och hur de gör det, är höljt en smula i dunkel, men utgångspunkten är att det lag som står på planen är större än summan av de ensklida spelarnas förmåga. Det handlar inte om att hitta de stora stjärnorna, de som kan göra 20-30 poäng per match. Dem har man koll på och den kapaciteten hade redan Houston i Yao Ming och Tracy McGrady. Den spelarkategorin behövs, men man har inte råd med hur många som helst. Dessutom är de inte bristvaran. Den kritiska faktorn är de statistiskt sett undervärderade spelarna, de som har kvaliteterna som är svåra att mäta med vår vanliga statistik, men som gör att summan av 1+1+1+1+1 inte blir fem utan sex. I en vid mening handlar det om hur man tar tillvara lagets intressen kontra individens. Morey säger att den som uppfann vår boxscore borde skjutas, för den ger inte meningsfull information. Några exempel:
- Att en spelare gjort många poäng innebär inte nödvändigtvis att han har hjälpt laget på bästa sätt.
- Att värdera en spelares returtagningsförmåga kan inte bedömas på basis av hur många returer han tog, utan på sannolikheten att laget ska få returen när ett missat skott hamnar i området där spelaren befinner sig.
- Att blocka skott har inget större värde för laget om bollen går över linjen och leder till inkast för motståndarna (vilket det ofta gör).
- Ett missat skott är ett missat skott i statistiken, men det viktiga är om skottet togs i ett bra läge eller inte.
Hur skulle du själv göra om du skulle vilja komplettera ditt lag med den/de rätta spelarna? Gå på intuition eller försöka använda data som kanske bara delvis finns, och om de finns, inte ens har sammanställts på det sätt som du skulle behöva? På några grunder sammanställde i alla fall Morey, som det första han gjorde, en lista över 15 prospects, alla i kategorin undervärderade i vanlig mening. Högt på den listan, och den som slutligen värvades, var Shane Battier. Valet av Battier ger oss en del ytterligare ledtrådar till Rockets och Moreys tänkande och idéer.
Battier, ett unikum
Shane Battier gick på Duke, där han vann NCAA år 2001 och blev vald till landets bäste college spelare. Han blev draftad av Memphis Grizzlies men hamnade alltså senare i Houston Rockets. Rent statistiskt är Battier en medelmåttig, om inte usel, NBA spelare. Han snittar sju poäng, fem returer och två assists. Han har aldrig varit i närheten av All Star laget i NBA och kommer förmodligen aldrig dit heller. Morey säger att Battier inte kan dribbla, han är långsam och han har ingen vidare kroppskontroll. Han har uppenbara svagheter men en nästan osynlig uppsättning enorma styrkor. Med Battier i laget är Houston ett lag som kan vinna mästerskapet. Utan honom blir det platt fall. Hur hänger det ihop? Vad är det Houstons stab ser hos honom som andra inte ser?
Ända sedan ungdomsåren har Shane Battier haft ett rykte om sig att ha en otrolig förmåga att göra andra bättre genom sitt agerande på planen. Alla vittnar om hans smarthet och intelligens och hur han använder sina förmågor för att göra laget bättre. Han är osjälviskheten personifierad. När Battier är på planen blir lagkamraterna bättre och motståndarna sämre, enligt uppgift t o m i hög grad. Av någon anledning förbättras medspelarnas returtagningsförmåga när Battier spelar och de bästa poänggörarna i NBA har konsekvent lägst procent mot Rockets, därför att Battier själv alltid försvarar på sådana som Bryant, James och Ginobili. Matchresultaten talar för sig själv. När Battier kom till Grizzlies hade de haft en 23-59 säsong. Det vändes till 50-32. Houston var 34-48 när han kom dit. Första året slutade 52-30 och nästa 55-27. Morey kallar honom LEGO, för när Shane är på planen har laget alla pusselbitarna på plats.
Coachens våta dröm
Battier verkar helt enkelt vara en tränares våta dröm, en lagspelare som vilken coach som helst skulle ge sin ena arm för. Under förutsättning att man inser hans storhet förstås. Eller rättare sagt, om man förstår att tolka de fakta som ligger framför en men som inte går att läsa ut av den vanliga statistiken. En som aldrig insåg det var Jerry West, som så fort han blev general manager för Grizzlies, gjorde allt för att byta bort Battier, och lyckades också till slut. Vad gör då Shane Battier som andra inte gör, och hur gör han det, för han verkar ju ha en outgrundlig förmåga att vara steget före alla andra. Kanske vet han inte alltid själv hur det går till, att han har en känsla för spelet som inte enkelt går att förklara. Eller också är det så att hemligheterna stannar hos honom. Här är i alla fall några saker som är typiska för hans sätt att spela.
- Han skjuter inte ofta, men när han gör det tar han bara de skott som har störst sannolikhet att gå i, d v s de bästa.
- I motsvarande grad hittar han ofta lagkamraterna i positionerna där de har högprocentskotten.
- Han orsakar väldigt lite turnovers.
- Vid returtagning tippar han ofta bollen till en lagkamrat istället för att fånga den själv.
- Vid defensiv returtagning lämnar han frekvent sin spelare och hjälper till att blocka ut motståndarnas bäste returtagare.
- I försvaret pratar han oavbrutet och metodiskt med lagkamraterna, prat som från sidan sett verkar sakna mening, men där han hela tiden styr lagets positioner och ser till att alla vinklar är rätt.
- När han försvarar på motståndarnas bäste poänggörare, vilket han alltid får (och vill) göra, försöker han få motståndaren till de positioner där denne har lägst procent. Min uppgift är inte att hindra dem från att göra poäng, utan att göra det så svårt som möjligt för dem, säger han. Han skär av vinklar, styr dem till platser där de inte vill vara, låter dem skjuta efter dribbling om de är sämre på det än att skjuta direkt på pass, etc.
- Osv, osv.
Förberedelser och rätt odds
Det som är känt om Battier är hans grundliga sätt att förbereda sig. Han ägnar timmar åt att läsa på om motståndarna och motståndarlaget för att göra klar handlingsplanen. Mycket av Shane Battiers strategi tycks handla om sannolikheter och att precis som en pokermästare, konsekvent hålla sig till den uppgjorda planen. Satsa när oddsen är bäst och sätt in stöten där motståndaren har sina svagheter, och håll sedan fast vid metodiken dag ut och dag in. Problemet är bara att hitta de mätmetoder som gör att man upptäcker den typen av spelare. Morey menar att om man kunde mäta alla de subtila kategorier som Battier är så bra på, skulle han vara i den hundrade percentilen i varenda kategori.
Det är m a o bara att leta på. Houston Rockets verkar i alla fall ha kommit en bit på vägen.
Vad vill vi vara, en bredd eller elitförening?
Kollar man på Södertälje Basket så är det ganska klart att dom bara är intresserade av de bästa! att producera landslagsmän, det är till och med uttalat att det är så...
det tycker jag dock är galet? när kan du se att någon skall bli landslagsman? 15, 16, 17? Jonas jerebko kom inte med i sitt distrikslag men valde att fortsätta och tjänar idag i runda slängar 250000:- i månaden.. man kan väl säga att dom coacherna hade fel.
Vilket nu tar mig till helgen då det är distriktslags uttagningar för westrabasket. Jag tycker alltid det är tufft att cutta folk men tyvärr är det ett måste många gånger.. roligt som jag tycker är att om man tar P93 killarna så är det flera som inte spelade Miki herkel som utvecklats bra och nu är på en högre nivå än vissa som spelade den.
Hur ställer jag mig nu då? elit eller bredd? well, jag vill vinna så absout vill jag ha ett elitlag, problemet är många gånger att även om du har 12 stycken duktiga spelare så är inte alla intresserade av att lägga ner den tid och energo som det krävs för att bli elitspelare, viktigt för mig att veta är då att dessa personer kanske kan tänka sig att bli coacher, domare eller vad fan som helst så att man inte tappar kontakten med sporten. Jag vill kunna hejja på mina förra spelare om 10 år och då vill jag att dom ska tänka... jag kanske inte fick så mycket speltid och han var tuff och krävde mycket, men samtidigt var han ärlig och omtänksam och brydde sig om mig.. kan jag komma dit, då skiter jag i hur många som blir landslagsspelare, och där tror jag att södertälje gör fel.
Bilden nedan visar Nicklas i högform när jag o han enkelt slog Hansi och Mange på biljardkvällen! biljard är för övrigt en kärring sport som inte bara är tråkig utan också fullständigt meningslös. :)

Alla hjärtans helgen...
Vi hade spelledigt i helgen så jag passade på att se Borås Basktet mit Sundsvall i Fredags med Ronaldinhos flickvän, det var ingen vidare match.. vi torska med 29pinnar..
så jag tog med mig min flicka på lördagen och åkte ner till Kinna för att se Div2 laget spela mot Högsbo... det gick, om ännu sämre, torsk med 30 där också... måste dock säga att jag gillar Patrik Drekants spelstil.. Patrik... du är helt klart välkommen till mitt lag som jag coachar om några år, du måste bara inse att det finns en ring man skall göra poäng i också, allt annat finns där.
i söndags gick jag vidare på basketspåret och kollade all star rookie game, horse, slamdunk och three point competition med Felix, sen när han gick hem så runda jag av dagen med matcherna helsingborg-sundsvall samt magic-suns...
så där ska riktig alla hjärans dag helg se ut.. jag tycker jag bevisade min kärlek till basketsporten på bästa möjliga sätt!
Utsikt från fönstret....
nog om det! bilden nedan visar hur ens hall ser ut när man har nästintill hela laget hemma på Euroleague kväll ... real madrid spelade mot de starka israelerna maccabi.. hur det slutar kommer jag knappt ihåg, det blev mest tjöt vilket är skoj... och thomasson gråter inte, det är helt klart!

Jag glömmer aldrig när vi fick stryk av INTI...
Det var en vanlig lördag i Engelbrektshallen, måste ha varit 3 år sedan.. vi spelade ganska OK för att vara den tiden och fick stryk med 7 poäng. Idag när jag tänker på det, så fattar jag inte vad som har hänt..
Igår hade jag en diskussion med Jonas Larsson, sportchef i Borås Basket angående lagets utveckling, mycket roligt och när han frågade mig vad det berodde på att det går så bra för laget så var det inget tvekan om svaret! dom är ett lag.
Jag har sett mycket bra grupper och formeringar under åren, killar som accepterar varandra och tycker om varandra, men det grabbarna har i vårt lag tycker jag är mer än det, det finns alla ingridienser för att bli ett mästarlag.
det finns omtänksamhet - att bry sig om någon annan och uppmuntra någon som har det lite tuffare, igår på träningen hade killarna samlart in pengar och köpt ett par nya basketskor tillhonom som en liten upmuntran att fortsätta jobba hårt (som han alltid gör).. när jag pratade med några på kvällen så sa dom at dom aldrig hört något liknande.
det finns vinnarskallar och en vinnarmentalitet - det är alltså inte OK att skjuta bort 10 skott eller slå 5 idiotpassningar utan att få höra det, alla måste ställa krav på varandra för att laget skall kunna bli så bra som möjligt.
går man till det basketmässiga så finns det defense djur, det finns scorers, och speluppläggare som tänker basket.
men framförallt finns det en mantalitet att göra varje träning till en viktig träning, att kunna bitcha på varandra och att vilja vinna alla moment på träningen är viktigt för att kunna motivera sig - där tror jag många lag har stupat innan och det är upp till killarna själva hur bra dom vill bli som individuela spelare och som ett lag genom att hålla upp just den motivationen.
För övrigt har vi fått ett nytt matställe nära kontoret, det tog mig 10 minuter att smälta in att det nya Thai stället faktiskt ligger i en nerlagd bensinmack! ja, jag jobbar inte direkt i stan!!!!
Tänkvärt ledarskap
Det är lite intressant, men det är ju ofta av de jobbiga erfarenheterna man lär sig mest, fortsätter han.
- Som exempelvis vid jobbiga förluster, tunga perioder eller när man har spelare med stora problem, både på och utanför planen. Det är vid de tillfällena man lär sig hantera motgångar och att man kan använda dem för att utvecklas.
Vi kommer in på en diskussion om hur man arbetar med olika typer av mål. Tony beskriver tre typer av mål som alla är viktiga, men som skiljer sig ganska mycket åt.
- Först finns det resultatmål, de mätbara målen. För flera år sedan gjorde jag upp en plan. "Det året skulle jag gå den utbildningen, det året skulle jag vara tränare i den divisionen och så vidare". Detta var drivande för min utveckling och det är mycket tack vare den som jag kommit dit jag är.
Det andra är processmålen, att läsa viss litteratur, göra olika studiebesök i syfte att utvecklas. Men det mål som kanske driver Tony Gustavsson allra mest idag är prestationsmålen. Han sammanfattar detta i en mening. - Jag ska göra allt som står i min makt att nå min fulla potential. Gör jag det kan jag sova gott om natten.
Motivation är ju centralt, både när det gäller individuella spelare och lag. Säsongen är ju lång och de kan vara svårt att få alla att vara på topp hela tiden. Hur gör du för att spelarna ska behålla sitt fokus och känna sig motiverade?
- Ja du, detta är ju ett ämne för en hel artikel bara det. Man drivs ju av både en yttre motivation, till exempel känslan att få spela inför en stor publik. Men jag anser att den inre motivationen är den viktigaste. Spelarna måste ha en inre glöd, en inbyggd anledning att vilja vinna matcherna, det ska inte någon annan behöva motivera dem till.
För att utveckla detta hos spelarna arbetar Tony Gustavsson mycket med kognitiva processer. Han vill att spelarna ska vara självtänkande individer som själva vet vilka knappar de ska tryck på för att få rätt motivation.
- Sen kan jag som coach fungera som motivator och slänga in lite eldfacklor ibland. Men det största ansvaret ligger hos spelarna, säger han.
Ny programide mailad till TV4...
snart kommer.. BASKETTRÄNARNA... på en kanal nära dig!
Basket psykologi del 1 - timeout

Jag tänker nog väldigt mycket på när jag skall ta timeouts i matcher! jag försöker att inte få mina känslor att styra mig, men då jag är en rejäl känslomänniska så är detta ofta svårt att kontrollera.
klockrena tilfällen att ta timeout!
*Dunkar
*and ones
*motståndarna gör 6/8 raka poäng
* vid dålig rörelse eller turnovers i anfall
*vid lite tid på klockan vid avgörande tillfällen
vad ska man nu prata om i timeouts? ofta är inte detta specielt avgörande då spelarna inte får in speciellt mycket mer information än en sak iaf. Ofta handlar det mer om att inse att man fortfarande leder matchen, att bryta motståndarnas momentum, att helt enkelt förklara att det är inte dom som bestämmer, det är vi.
I vilket fall är timeouts en viktig del i spelet där dom med det starkste psyket kommer att gå segrande ur striden.
Besviken....
Vi finslipar saker till att folk inte orkar längre...
men ändå går det fan inte in..
DET ÄR DAGS NU! DET ÄR DAGS ATT BÖRJA STÄLLA KRAV! KRAV FRÅN COACHER, KRAV PÅ VARANDRA OCH KRAV PÅ SIG SJÄLV!
vi har lallat klart nu! det är dags att bestämma sig om man är med eller inte.
det är ytterst sällan jag är frustrerad, men vi står vid ett vägskäl där professionalism är ett nyckelord.